Serpula Lacrymans är en fruktad rötsvamp som vi kan hitta i våra prover. Den kan vara ett allvarligt hot mot husets stabilitet och är oftast mycket svårsanerad. Det blir då fråga om stora åtgärder ofta i ett akut läge eftersom den upptäcks ganska sent, när fruktkroppen börjar synas eller man trampar igenom golvet. Tony Tell har stor erfarenhet av hussvamp, läs hans berättelse.
En vecka före semestern hade hembygdsföreningen i en mellansvensk stad sitt styrelsemöte. Efter mötet noterade styrelseordföranden en vit fläck på golvet bredvid gamla arkivskåpet. Den vita fläcken var 5 cm i diameter. Han tog en kniv och skrapade bort den. Därefter stängdes huset och alla gick på semester.
Huset en före detta gästgivargård med mycket gamla anor. Det är byggt i timmer med utanpå liggande panel i ett och ett halvt plan. Hembygdsföreningen har här sitt museum med gamla möbler och textilier samt sammanträdeslokaler. Efter semestern var det då dags att planera höstens verksamhet. Den 15 augusti kom ledamöterna till styrelserummet. Man tittade in och såg till sin förskräckelse att på golvet växte det något som såg skrämmande ut. Sammanträdet ställdes in och kontakt togs via fastighetskontoret med Tony Tell.
 Bild: Serpula |
 Bild: Serpulasporer |
Det hördes på samtalet att de var skrämda så dagen efter var vi på plats. Vi klev in i byggnaden och möttes av en märklig syn. Stora fruktkroppar av hussvamp - upp till en meter i diameter ñ växte på flera ställen. En växte på golvet runt murstocken, en annan hade börjat växa på en matta och upp över konferensstolarna.
Vår gamle bekant från förra sammanträdet som ordföranden hade skrapat bort växte nu inuti arkivskåpet och höll på som bäst på att äta skåpet och dess innehåll. På flera andra håll kunde liknande fenomen ses. Överallt i rummet hade ett typiskt tegelrött damm av hussvampsporer lagt sig. En plan för att bekämpa svampen inleddes omgående. Först avlägsnades de kraftiga angreppen i sammanträdesrummet. Angripet virke och inventarier eldades upp. Under golvet kunde vi följa mycelet (svamptrådar) och konstatera hur svampen växte. Den hade angripit 20m2 golv i sammanträdesrummet, vuxit in i tre angränsande rum och upp i hjärteväggen. Murstocken var fuktig en meter upp och när vi knackade på putsskiktet rasade det ihop, mellan puts och mursten växte svamptrådar.
Detta var svampens kalciumkälla, enbart sanden i fogen fanns kvar. Vatten hade hämtats från marken utanför huset. Dessa mycelknippen skars av och avlägsnades liksom all annan synlig mycel. Efter detta akuta skede fortsatte vi med sporprovtagningar i andra delar av byggnaden. Den omedelbara faran var över. Nu behövdes ett kapitaltillskott för att kunna göra en mer genomgående sanering av fastigheten. |
|
|