Karl Skoberne på KMS Ingenjörsbyrå AB i Blentarp fick ett uppdrag att installera mekanisk ventilation i en fastighet. Det förekom även luktproblem. Huset var en tvåvåningsfastighet med infällda balkonger i taket. Ett vattenläckage vid dessa balkonger var troligen en orsak till den obehagliga lukten i lägenheten.
Vid en undersökning av fastighetens konstruktion upptäckte Karl Skoberne den sannolika källan till luktproblemen. Trämaterialet i bjälklaget var mörkfärgat och avgav samma karakteristiska lukt som järnvägsslipers. Hypotesen var att trämaterialet var impregnerat med kreosot och vid vattenläckaget hade det börjat avge starkare lukt vilken spred sig in i lägenheten.
 Fuktskadat kreosot- impregnerat trä |
Karl Skoberne kontaktade Pegasus lab för att få hjälp med att verifiera att detta var problemet. Vi på Pegasus rekommenderade en emissionsanalys från ett materialprov från bjälklaget.
Trämaterial från mellanbjälklaget skickades in för analys. En SPME-analys gjordes.
SPME-provtagningen utförs på laboratoriet genom att materialet placeras i en glaskammare som är uppvärmd till ca 50ºC. En nål som är täckt med ett adsorbentmaterial förs ned i kammaren och ämnen som avgetts till luften i kammaren kan adsorberas på nålen. De ämnen som adsorberats kan sedan analyseras. Pegasus lab hittade flera ämnen som är typiska för kreosot, bland annat naftalener, bifenyl och dibensofuran. |
 PME-provtagning |
För att undersöka ifall de ämnen som avgavs från bjälklaget även förekom i lägenheten togs luftprov, dels en VOC-analys med provtagning på Anasorb 747 (koladsorbent) men även en provtagning på en adsorbent som Pegasus lab nyligen börjat använda sig av, nämligen XAD-2.
Denna adsorbent har möjlighet att samla upp kreosotrelaterade ämnen. Båda provtagningarna skedde samtidigt.
De båda typerna av adsorbentrör placerades på olika förgreningar på samma pump för att förenkla provtagningen. |
Luftpump med XAD-2-rör till vänster
och Anasorb 747 till höger på
förgreningen. |
Vid analysen av Anasorb 747 kunde inget av dessa ämnen återfinnas.
Analysen av XAD-2 visade dock delvis samma profil av ämnen som vid SPME-analysen av det impregnerade trämaterialet. Naftalener, bifenyl och dibensofuran förekom även i rumsluften.
Slutsatsen från de analyser som utförts var att bjälklaget var impregnerat med kreosot och kreosotrelaterade ämnen transporterades ut i lägenheten.
Fastighetsägaren anser att det är alltför kostsamt att riva ut bjälklaget och byta ut det mot nytt material. Istället har man bestämt sig för att undertrycksventilera och därigenom förhindra att lukten från bjälklaget sprids ut i övriga utrymmen.
Åtgärderna är fortfarande inte färdiga, men vid avslutat arbete är det möjligt att genom ännu en luftanalys med XAD-2 kontrollera att det inte förekommer kreosotrelaterade ämnen och att det undertrycksventilerade bjälklaget fungerar som avsett. |
|
|
