Mikrobiella analyser

Vägledning med hjälp av mikrobiella analyser

Bakgrunden till uppdraget var att man i en bostadsrättsförening i Närke hade misstänkta mögelproblem i flera huskroppar. Föreningen består av 15 fristående enplanshus byggda 1990 grundlagda med krypgrund. Ventilationen består av mekanisk frånluft och tilluften genom Fresh 80- ventiler vid sidan av fönstren. Klagomålen visade både på luktproblem och obehag i form av huvudvärk, trötthet och mycket förkylningar. Första åtgärden var en okulär kontroll av ett referenshus. Krypgrunder är kända riskkonstruktioner därför kontrollerades först statusen i grunden. Ingen avvikande lukt kunde, subjektivt, kännas. Svag mikrobiell påväxt kunde konstateras på undersida blindbotten. Mögelpåväxt i krypgrund Inga höga fuktvärden uppmättes i grunden (januari månad), ingen avvikelse kunde heller upptäckas på vinden. Vid konsultation med beställaren bestämdes att luftprover MVOC och VOC skulle tas i boendemiljön. Luftproverna indikerade på mikrobiella konstruktionsskador. Detta föranledde att misstankar riktades mot bjälklaget över krypgrunden. Två stycken prover på isolering ur bjälklaget skickades till Pegasus lab för mikrobiologisk basanalys. Provsvaret visade på höga halter av aktiva mikroorganismer och förekomsten av Aspergillus versicolor och Eurotium. Dessa provsvar innebar att beställaren ville ha en okulär kontroll på resterande hus av vind, boendemiljö samt krypgrund och att isolering från bjälklaget på tre ställen skickas för analys. På vindarna kunde inget avvikande upptäckas. I boendemiljön kunde det konstateras att tilluftventilerna var stängda i de flesta husen med anledning av att ventilerna var placerade vid sidan av fönstren och inte ovanför radiatorer. Man stängde helt enkelt ventilerna pga. att golven blev kalla. När tilluftventilerna är stängda och den mekaniska frånluftsventilationen går som vanligt innebär detta att ett stort undertryck skapas i boendedelen och att luften tas från otätheter mot grund och utemiljön. I krypgrunderna varierar höjden mellan mark och bjälklag mellan 80-130 cm med lågpunkten på mitten. På mark ligger en åldersbeständig plastfolie och grunden har ett normalt antal ventilöppningar. Blindbotten består av plywoodskivor. Mikrobiell påväxt förekommer på blindbotten i samtliga hus, främst mitt under där marknivån var som högst. Fuktkvoten i plywood och virke i grunden låg på 14-19 %. Provsvar från Pegasus lab på de inskickade isoleringsproverna, visade att flertalet av husen var mikrobiellt skadade i bjälklaget. I endast fyra av husen kunde inga mikrobiella skador konstateras. Av analyssvaren framkom att proverna innehåller en mängd mikroorganismer. Cladosporium förekom i samtliga prover samt förekomsten av Eurotium, Aspergillus versicolor och Streptomyces vilka är kända som problemorganismer och förekommer ofta i samband med ”sjukahus”-symptom. Med hänsyn till undersökningsresultat och analyssvar lämnades följande åtgärdsförslag gällande bjälklaget över krypgrunden i de hus som var skadade. Förutsättningarna för åtgärderna var att innehavarna skulle kunna bo kvar under tiden som åtgärderna utfördes. • Marken utanför kantbalken bortschaktas på ett ställe till en nivå under kantbalken. Detta gör det möjligt att transportera material ut och in i samband mer åtgärdandet. • Blindbotten och isolering i bjälklaget rives ut från krypgrunden. • Bjälkar och undersida golvspånskiva fungicidbehandlas. • Ny isolering och blindbotten monteras från krypgrunden. • Plastfolie på mark hoprullas försiktigt och borttages ur grunden. Detta med anledning av att mycket sporer ligger på plasten. Ny åldersbeständig plastfolie lägges ut på marken. • Samtliga ventiler till grunden sätts igen. • Sorptionsavfuktare monteras i grunden för att säkerställa låg fuktighet och undertryck i grunden. • Marken vid kantbalken återställes. Ovanstående redovisning av ett verkligt fall vill visa hur det går att ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete trots en abstrakt frågeställning om att lösa brukarnas problem. Genom analyser på Pegasus lab ges möjlighet att ge konturer till det diffusa. Artikelförfattare Lennart Bergqvist Munters Torkteknik AB, Karlstad