En stor 60-talsbyggnad, flera våningar hög, hade under en lång period problem med inomhusklimatet. Det var främst från två plan som klagomålen över astma och andra hälsoproblem kom. Företagshälsovården kopplades in och man gjorde VOC-mätningar som tolkades till att det var problem med mattorna. Resultatet blev att den berörda personalen flyttade ut i tillfälliga lokaler och golven sanerades, d.v.s. mattorna revs ut och betonggolvet belades med ett kemiskt förseglingsskikt. Vissa av rummen värmebehandlades, s.k. "baking out". Allt som allt åtgärdades ett par tusen kvadratmeter golv på detta sätt, under tiden mådde personalen bra i sina tillfälliga lokaler, d.v.s. deras hälsoproblem försvann. Personalen flyttade tillbaka och då återkom symptomen samt att även nyanställda fick hälsoproblem på arbetsplatsen. Nya konsulter inkallades och man mätte följande parametrar:
damm - normala värden
mögel i luft - normala värden
ventilationseffektivitet - bra värden
VOC-profiler - inga mattproblem
Det tillkallades kemister och toxikologer - ingen hittade orsaken till problemen. Pegasus lab tillfrågades och följande strategiska plan lades:
Steg 1. Gör en screenande mätning på partiklar och gaser i luften. Om något avviker mot det normala, det förväntade, koncentreras utredningen på detta.
Steg 2. Se till att utredningen mynnar ut i ett åtgärdsförslag som ska innefatta åtgärder mot funna fel. Dessa åtgärder ska sedan fungera på ett tillfredsställande sätt under en lång tidsperiod.
I mätprogrammet involverades personalen. De fick peka ut de rum där man menade att luftkvaliteten var oacceptabel. I dessa rum mätte man: VOC-profil (flyktiga organiska föreningar) MVOC-profil (flyktiga mikrobiella organiska föreningar) luftburna mikroorganismer, fibrer och endotoxiner. Resultaten visade att det fanns fog för misstankar om kvarvarande bakterier och mögelsvampar i golvkonstruktionen. Man valde därmed MVOC-profilen som ett verktyg att gå vidare för att se om man kunde finna källan till dessa emissioner (gaser I de rum som personalen valde ut, borrades små hål ner i sandbjälklaget och MVOC-profiler från sandbjälklaget studerades och jämfördes med rumsluft.
Resultatet blev att i flera av de rum som personalen upplevde som problemorsakande erhölls MVOC-profiler som indikerade att det fanns mögel/bakterieskador i betongbjälklaget. Utredningsgruppen valde då ut fyra rum, som av personalen fått varierande bedömning
Rum 1, utan klagomål.
Rum 2, med tidigare klagomål som åtgärdats utan nya klagomål.
Rum 3, med tidigare klagomål men som åtgärdats och fortfarande hade klagomål.
Rum 4, med tidigare klagomål men som åtgärdats och fortfarande hade klagomål.
I dessa rum gjordes fuktmätningar. Man tog ut mikrobiologiska materialprov från matta, överbetong och sand.
Resultaten visade att i rum 1 och 2 såg allt normalt ut, det var torrt (RF 49%) och knappt påvisbara mängder av mikroorganismer. I rum 3 och 4 däremot hade det ena rummet något höga fukthalter (RF 70%) och höga halter mögelsvampar, medan det andra rummet hade en dominans i sin bakterieflora av problemorganismen Streptomyces. Det är denna bakterie som vi så ofta ser tillsammans med upplevda klagomål på ohälsa. |
|
