Mikroplast i miljön – Ett allt mer uppmärksammat problem!

Förekomst och effekter av mikroplast diskuteras allt mer bland miljöfrågorna. Mikroplast eller mikroskräp är en bred grupp där även färgflagor, fibrer och gummipartiklar i de flesta fall räknas in. Storleksfraktionen som inkluderas varierar, men mikroplast avser i litteraturen frekvent 0.1-5 mm (ex EFSA, 2016).

Eurofins har nyligen ingått ett samarbetsavtal med ett ledande nordiskt forskningsinstitut inom mikroplastområdet. Därigenom kan vi nu i projekt erbjuda bestämning av mikroplast i både vatten och fasta matriser (slam, jord, sediment). Förutom detta nya samarbete har även EnForce profilen vid Örebro Universitet, där Eurofins deltar, utökats med en inriktning mot mikroplast.

Det är svårt att ge en exakt siffra på hur mycket mikroplast som släpps ut i naturen. Källorna är flera och osäkerheterna stora (NV rapport 6772), men som den största källan pekas dock vägtrafiken ut (ca 8200 ton/år). Andra stora källor utgörs av konstgräsplaner, båtar, byggnadsfasader, plastproduktion och reningsverk. Förekomst i miljömatriser som olika vatten som avlopp, lakvatten och ytvatten varierar och beror på flera faktorer och undersöks fn i flera projekt. Det samma gäller fasta matriser som sediment, jord och slam. Gällande sammansättning skiljer man oftast på primära (ex pellets) och sekundära mikroplaster. De senare uppkommer vid nedbrytning av större plastbitar och vid slitage av produkter. Det skall också noteras att plastfibrer i vissa matriser är mer frekvent förekommande än plastpartiklar.

Gällande toxikologisk och fysisk påverkan av mikroplaster kvarstår mycket forskning, men det finns allt fler rapporter som visar på att akvatiska organismer som exponeras kan påverkas. Bland de fysiska effekterna kan skador i mag-tarm systemet och mekanisk blockering av matpassage samt en falsk känsla av mättnad nämnas. En annan påverkan är att upptag av små partiklar i vävnaden kan framkalla reaktioner i immunförsvaret. Andra effekter som påvisats är tillväxthämning, beteendeförändring, reproduktion och rörelsehämning.

Den absolut vanligaste metoden att bestämma mikroplast är genom mikroskopi. Arbetet är mycket specialiserat och kräver stor erfarenhet. Kontaminering är också ett potientiellt problem, hela vägen från provtagning via provmaterial till bestämning i laboratoriet. Frekvent måste också provet genomgå olika sorters förbehandling för att möjliggöra mikroskopi.

Analys av mikroplast är projektbaserad och innehåll samt rapportering anpassas till ert projekt. Därför ber vi att ni kontaktar oss för närmare diskussion.

Kontakta Eurofins experter för mer information

Frågor om mikroplast kan besvaras av: Patrick van Hees: tfn 010-490 8151, e-mail: patrickvanhees@eurofins.se