Bakterietalet kan ses som ett mått på den hygieniska kvalitén på leverantörsmjölken. Ett högt antal bakterier innebär en risk att vissa beståndsdelar i mjölken bryts ner och ger en kvalitetsförsämring på mjölkråvaran. Problem kan härröra från kor med juverinflammation, dålig kylning av mjölken eller bristande hygien i mjölkarbetet.
Eurofins Milk Testing använder idag en analysutrustning som visar resultaten efter 3 minuter vilket kan jämföras med odling på platta som tar 3 dygn. Analysen utförs med hjälp av en Bactoscan, vars nivå säkerställs i jämförelse med bakterieanalyser utförda med referensmetod.
Bakterier som är mer värmetåliga än övriga bakterier klassificeras som termoresistenta bakterier. Dessa bakterier kan överleva pastöriseringen och skapar därför problem för mejerierna i form av begränsning i mjölkens användbarhet. Orsaken till att termoresistenta bakterier uppkommer kan ofta härledas till diskningen av mjölkningsanläggningen.
Vissa typer av bakterier kan överleva extrema former av stress - till exempel värmebehandling men då i en icke vegetativ form, så kallade sporer. Eftersom sporerna kan överleva pastörisering kan de även orsaka problem i mejeriernas tillverkningsprocess. Eurofins Milk Testing utför analys av två typer av bakteriesporer; Clostridiesporer (”Vintersporer”) som kan orsaka feljäsning av ost och Bacillus Cereus (”Sommarsporer”) som ger försämrad hållbarhet på konsumtionsmjölk.
Analys av Clostridiesporer utförs med hjälp av en teknik där mjölken dispenseras i ett antal provrör tillsammans med lämpligt substrat. Därefter värmebehandlas provrören innan de inkuberas och eventuell tillväxt sker. Bacillus Cereus påvisas efter ympning på odlingsplatta samt inkubering.
Antibiotika (syrningshämmande ämnen) påverkar de mikroorganismer som mejerierna använder för framställning av till exempel yoghurt, fil och ost. Rester av antibiotika får inte förekomma i den mjölk som levereras till mejeriet, på grund av risk för uppkomst av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier.
Vid vårt laboratorium i Jönköping har vi mycket stor erfarenhet att påvisa förekomst av antibiotika i mjölk.
Mjölkens lukt och smak påverkas av vad kon äter, hur mjölken behandlas, juverhälsa samt omgivande miljö. Exempel på lukt och smakfel är syrlig smak, härsken smak, oxidationssmak, kemkaliesmak, fodersmak och oren smak.
På laboratoriet utför vi visuella och sensoriska analyser på mjölken för att fastställa ett normalt utseende samt lukt och smak.
Fett- och proteinhalten är ett viktigt mått på mjölken sammansättning och ingår i mejeriernas betalningssystem till mjölkproducenterna.
Analys sker med FTIR-teknik (Fourier Transform Infrared) med hjälp av CombiFoss 6000 utrusning från Foss. Internationella kontrollsystem med kända referensvärden används kontinuerligt.
Även nivån av somatiska celler i mjölken ingår i mejeriernas betalningssystem till mjölkproducenterna.
Cellhalten mäts med hjälp av flödescytometri och fluorescensteknik i vår Fossomtic utrustning från Foss. Kontrollsystem med motsvarade rutiner som för fett- och proteinhalt nyttjas för att säkerställa analysresultatens riktighet.
Ureahalten i mjölken användas som ett mått på kornas proteinbalans.
Analys görs med FTIR-teknik, på samma sätt som fett- och proteinhalt.
Analys av fryspunkt utförs för att säkerställa att ingen vatteninblandning förekommer mjölken. Även denna analys utförs med hjälp av FTIR-teknik.
Detta är ytterligare några parametrar som vi kan erbjuda analys på. Kontakta oss för närmare diskussion och upplysningar.