JavaScript is disabled. Please enable to continue!
Skriv ut denna sida

Spara denna sida som PDF

Mobile search icon
Meny
Miljö och Vatten >> Nyheter - Miljo >> Klassificering av avfall - Sammanfattning och slutsats av tidigare artiklar

Klassificering av avfall - Sammanfattning och slutsats av tidigare artiklar

Sidebar Image

Klassificering av avfall som farligt (FA) eller icke-farligt (IFA) – vad analyserar man vid behov?

Fyra och ett halvt år har redan passerat sedan avfallsdirektivet 2008/98/EG anpassades till CLP-förordningen (1272/2008; klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar). Den svenska avfallsförordningen (2011:927) uppdaterades efter ett tag och hänvisar numera också till de nya delarna i avfallsdirektivet. Totalt finns det 15 farliga egenskaper sk HP-faktorer (Hazard Property) som ska bedömas. Denna bedömning är mest kritisk för avfall som omfattas av ”spegelposter”, dvs kan både vara farligt (FA) och icke-farligt (IFA) avfall. Av dessa faktorer var det den för ekotoxikologisk effekt (HP14) som behövde den mest omfattande utredningen och publicerades separat senare i förordning (EU/2017/997).

Vägledningsdokument från EU-kommissionen om tillämpning av klassificering

Många frågor uppkom per automatik om hur tillämpningen skulle gå till och EU-kommissionen publicerade 2018 en vägledning (2018/C 124/01) Det är numera detta dokument Naturvårdsverket (NV) hänvisar till. I vägledningen presenteras för ett flertal HP faktorer både summeringformler och ges hänvisningar till tester. För klassificeringen går ev testresultat före en beräkning, men det är återigen huvudsakligen för avfall som kan vara antingen IFA eller FA som beräkningar/tester blir intressant.

Flera svenska vägledningar för klassificering av jord och askor

Två avfallsslag för vilka det redan under tidigare lagstiftning fanns ett behov av vidare vägledning, är förorenade (jord)massor och förbränningsrester (askor).  Av de 15 HP faktorerna är det i synnerhet HP14 som har diskuterats och för askor även HP4 och HP8. Under 2018 och -19 har Avfall Sverige publicerat ett antal vägledningar  gällande klassficeringen. För askor, och då speciellt bottenaskor, kan Avfall Sverige Rapport 2018:13 och 2018:23 nämnas. Den förstnämnda tar upp alla HP faktorer men fokuserar mycket på HP14 medan den senare behandlar HP4 och 8. En ytterligare studie rörande HP14 och askor har nu publicerats, 2019:31. Till 2018:13 har dessutom kompletterande studie som tar upp provtagning och analys (2019:30) kommit. Gällande förorenade massor publiceras reviderade FA riktvärden i Rapport 2019:1 och inkluderar de HP faktorer som bedöms relevanta i för matrisen ifråga. Även summering för de HP faktorer där detta är aktuellt tas upp i denna rapport.

Olika tillvägagångssätt för bedömningen av HP 14

Det skall noteras att de olika rapporterna använder något olika tillvägagångssätt för bedömningen av HP14. Då sammansättningen av askor och förorenade schakt/jord allt som oftast är okänd krävs olika modeller/antaganden. I Rapport 2019:1, i korthet, bedöms innehållet från totalhalter och utvalda referenssubstanser. Även om referenssubstanser också presenteras för askor i 2018:13 och nämns i 2019:30 används resultat från laktest (L/S=0.1 alt 2; L/S= Liquid/Solid) för utvalda metaller (primärt Cu, Pb, Zn), både lösta och kollodiala former, som input i HP14 beräkningsformlerna istället. I Avfall Sverige 2019:31 rapporten används laktester för samma kritiska tungmetaller (Cu, Pb, Zn) utgående från det som rekommenderas i CLP och resultat vid mycket höga L/S värden (1 miljon) och lång tid (28 dgr) jämförs med ekotoxikologiska referensvärden (ERV). Försök att efterlikna denna utlakning genom att använda lägre pH, lägre L/S och kortare tid har också genomförts.

Beräkning och/eller testning för HP4/8

Även beräkning och/eller testning för HP4/8 är frågeställningar som har diskuterats. Detta rör inte minst den metodik och det flödesschema som tas upp i EU guidelinen. Ett konkret exempel är om ett pH >11.5 kan ses som en ”trigger” för ytterligare analys i de fall att beräkningsmetoden inte går att tillämpa, exempelvis att sammansättningen inte är fullt känd. Detta är föremål för diskussion i Avfall Sverige 2019:30. Frågor som följer blir hur man i nästa steg i flödeschemat ska se på alkalireservtestet enligt Young et al (1988), och den indexberäkning som kan utföras på resultatet. Om bufferkapaciteten är hög klassificeras avfallet som frätande (HP8). I annat fall kan nästa steg bli in vitro test för bedöma HP4, men även HP8 kan testas genom en liknande analys. Dock skall det betonas att denna arbetsgång kan vara föremål för tolkning vilket tas upp i 2019:30 där en in vitro testning oavsett bufferkapacitet rekommenderas. Primärt biotest för HP4 är OECD 439 och för HP8 är motsvarande OECD 431. Båda tester är baserade på försök med rekonstruerad human epidermis (hud). Bottenaskor och slagg är en typ av avfall som verkar ligga på gränsen map HP4 enligt de indexberäkningar som presenteras i Avfall Sverige 2018:23. Dock påvisade OECD 439 tester av några representativa slaggprover inga irriterande egenskaper.

Eurofins kan ge goda råd kring val av kemiska och biologiska analyser

För oss som laboratorium är det viktigt att kunna ge bra råd kring val av kemiska och biologiska analyser, även om inte vi kan utföra själva klassningen eller garantera vad exempelvis en tillsynsmyndighet godtar. Vi kan inte heller som laboratorium exakt säga vad som är ”rätt och fel” gällande HP faktorerna. Det samma gäller om olika avfall ska beräknas eller analyseras på olika sätt. Skilda tillvägagångsätt kan vara motiverat beroende på material. Förhoppningsvis kan en praxis sättas med tiden. Det vi vill betona är dock att de metoder som ska tillämpas är tydligt definierade, beskrivna och helst i linje med publicerade standarder. Detta för att avfallsproducenter ska kunna få värden som är tillförlitliga, reproducerbara och har en rimlig variation. Ett exempel är att det idag inte finns några standardiserade laktest som är avsedda för att mäta en kollodial fraktion, och där har vi istället utfört egna försök för att komma fram till en acceptabel metodik.

Mer information:

Kontakta Eurofins experter!

Frågor om avfallsanalyser kan besvaras av Patrick van Hees: tfn 010-490 8151, e-mail: patrickvanhees@eurofins.se