Hussvamp (Serpula Lacrymans) är en fruktad rötsvamp som vi kan hitta i våra prover. Den kan vara ett allvarligt hot mot husets stabilitet och är oftast mycket svårsanerad. Upptäcks den sent blir det fråga om stora åtgärder, ofta i ett akut läge. Tony Tell har stor erfarenhet av hussvamp, läs hans berättelse.
En vecka före semestern hade hembygdsföreningen i en mellansvensk stad sitt styrelsemöte. Efter mötet noterade styrelseordföranden en 5cm stor vit fläck på golvet bredvid det gamla arkivskåpet. Han tog en kniv, skrapade bort fläcken, stängde därefter huset och gick på semester.
Huset, en före detta gästgivargård, är byggt i timmer med utanpå liggande panel i ett och ett halvt plan. Hembygdsföreningen har här sitt museum med gamla möbler och textilier samt sammanträdeslokaler. Efter semestern var det dags att planera höstens verksamhet. När ledarmötena klev in i styrelserummet såg de att det växte något på golvet. Sammanträdet ställdes in och kontakt togs via fastighetskontoret med Tony Tell.
|
|
Serpula |
Serpulasporer |
"Det hördes på samtalet att de var skrämda så dagen efter var vi på plats. Vi klev in i byggnaden och möttes av en märklig syn. Stora fruktkroppar av hussvamp - upp till en meter i diameter ñ växte på flera ställen. En växte på golvet runt murstocken, en annan hade börjat växa på en matta och upp över konferensstolarna", berättar Tony Tell
Vår gamle bekant från förra sammanträdet som ordföranden hade skrapat bort växte nu inuti arkivskåpet och höll på som bäst på att äta skåpet och dess innehåll. På flera andra håll kunde liknande fenomen ses. Överallt i rummet hade ett för hussvamp typiskt tegelrött damm av sporer lagt sig. En plan för att bekämpa svampen inleddes omgående. Först avlägsnades de kraftiga angreppen i sammanträdesrummet. Angripet virke och inventarier eldades upp. Under golvet kunde vi följa mycelet (svamptrådar) och konstatera hur svampen växte. Den hade angripit 20m2 golv i sammanträdesrummet, vuxit in i tre angränsande rum och upp i hjärteväggen. Murstocken var fuktig en meter upp och när vi knackade på putsskiktet rasade det ihop, mellan puts och mursten växte svamptrådar.
Detta var svampens kalciumkälla, enbart sanden i fogen fanns kvar. Vatten hade hämtats från marken utanför huset. Dessa mycelknippen skars av och avlägsnades liksom all annan synlig mycel. Efter detta akuta skede fortsatte vi med sporprovtagningar i andra delar av byggnaden. Den omedelbara faran var över. Nu behövdes ett kapitaltillskott för att kunna göra en mer genomgående sanering av fastigheten.
Karl Skoberne på KMS Ingenjörsbyrå AB i Blentarp fick ett uppdrag att installera mekanisk ventilation i en fastighet på grund av ett luktproblem. Huset var en tvåvåningsfastighet med infällda balkonger i taket. Ett vattenläckage vid dessa balkonger var troligen en orsak till den obehagliga lukten i lägenheten.
Vid en undersökning av fastighetens konstruktion upptäckte Karl Skoberne den sannolika källan till luktproblemen. Trämaterialet i bjälklaget var mörkfärgat och avgav samma karakteristiska lukt som järnvägsslipers. Hypotesen var att trämaterialet var impregnerat med kreosot och vid vattenläckaget hade det börjat avge starkare lukt som spred sig in i lägenheten.
Karl Skoberne kontaktade Pegasuslab för att få hjälp och en emissionsanalys på ett materialprov från bjälklaget rekommenderades. Resultatet påvisade flera ämnen som är typiska för kreosot, bland annat naftalener, bifenyl och dibensofuran.
För att undersöka ifall de ämnen som avgavs från bjälklaget även förekom i lägenheten togs luftprov. Två olika adsorbenter användes, dels Anasorb 747 för att analysera VOC och dels XAD-2 för kreosotrelaterade ämnen. De båda adsorbentrören placerades på olika förgreningar på samma pump för att förenkla provtagningen.
Resultatet visade att på Anasorb 747 kunde inget av ämnen från emissionsanalysen återfinnas. Däremot visade resultatet på XAD-2 delvis samma ämnesprofil som det impregnerade bjälklagret. Naftalener, bifenyl och dibensofuran förekom även i rumsluften.
Slutsatsen från de analyser som utförts var att bjälklaget var impregnerat med kreosot och kreosotrelaterade ämnen transporterades ut i lägenheten.
Fastighetsägaren ansåg det alltför kostsamt att riva ut bjälklaget och byta ut det mot nytt material. Istället undertrycksventilerade man golvet och därigenom förhindras att lukten från bjälklaget sprids ut i övriga utrymmen.
Ett flervåningshus från 1960-talet hade under en lång period problem med inomhusklimatet. Det var främst från två plan som klagomålen över astma och andra hälsoproblem kom. Företagshälsovården kopplades in och man gjorde VOC-mätningar som tolkades till att det var problem med mattorna. Resultatet blev att den berörda personalen flyttade ut i tillfälliga lokaler och golven sanerades. Mattorna revs ut, betonggolvet belades med ett kemiskt förseglingsskikt och vissa av rummen värmebehandlades. Totalt åtgärdades ett par tusen kvadratmeter golv på detta sätt och personalen upplevde att deras hälsoproblem försvann när de satt i sina tillfälliga lokaler. Personalen flyttade tillbaka och symptomen återkom samt att nyanställda fick hälsoproblem på arbetsplatsen. Nya konsulter inkallades och man gjorde en ny utredning där följande parametrar mättes:
- damm - normala värden
- mögel i luft - normala värden
- ventilationseffektivitet - bra värden
- VOC-profiler - inga mattproblem
Både kemister och toxikologer tillkallades men ingen hittade orsaken till problemen. Slutligen tillfrågades Pegasuslab och följande strategiska plan lades:
Steg 1: Gör en screenande mätning på partiklar och gaser i luften. Om något avviker mot det normala och förväntade koncentreras utredningen på detta.
Steg 2: Se till att utredningen mynnar ut i ett åtgärdsförslag som ska innefatta åtgärder mot funna fel. Dessa åtgärder ska sedan fungera på ett tillfredsställande sätt under en lång tidsperiod.
I mätprogrammet involverades personalen. De fick peka ut de rum där man menade att luftkvaliteten var oacceptabel. I dessa rum mätte man: VOC (flyktiga organiska föreningar) MVOC (flyktiga mikrobiella organiska föreningar), luftburna mikroorganismer, fibrer och endotoxiner. Resultaten visade att det fanns fog för misstankar om kvarvarande bakterier och mögelsvampar i golvkonstruktionen. I de rum som personalen valde ut, borrades små hål ner i sandbjälklaget och ytterligare provtagningar med avseende på MVOC från sandbjälklaget analyserade och jämfördes med rumsluft.
Resultatet blev att i flera av de rum som personalen upplevde som problemorsakande erhölls ämnesprofiler från MVOC som indikerade att det fanns mögel/bakterieskador i betongbjälklaget. Utredningsgruppen valde då ut fyra rum som av personalen fått varierande bedömning
Rum 1: utan klagomål.
Rum 2: med tidigare klagomål som åtgärdats utan nya klagomål.
Rum 3: med tidigare klagomål men som åtgärdats och fortfarande hade klagomål.
Rum 4: med tidigare klagomål men som åtgärdats och fortfarande hade klagomål.
I dessa rum gjordes fuktmätningar. Man tog ut mikrobiologiska materialprov från matta, överbetong och sand.
Resultaten visade att i rum 1 och 2 såg allt normalt ut, det var torrt (RF 49%) och knappt påvisbara mängder av mikroorganismer. I rum 3 och 4 däremot hade det ena rummet något höga fukthalter (RF 70%) och höga halter mögelsvampar, medan det andra rummet hade en dominans i sin bakterieflora av problemorganismen Streptomyces. Det är denna bakterie som vi så ofta ser tillsammans med upplevda klagomål på ohälsa.
Bakgrunden till uppdraget i augusti 1999 var att husägarna till en sommarstuga på västkusten upplevde en mögelliknande lukt i huset. Huset är levererat av en på västkusten känd husleverantör och uppfördes 1972. Då huset var grundlagd med kryprund föreföll uppdraget inte vara helt unikt. Efter ett ganska snabbt konstaterande att det förekom en unken lukt vid inträde till huset förflyttades utredningen ned till krypgrunden.
I grunden kändes också en unken lukt och man såg att det på marken (av berg och jord) låg makadam, plastfolie samt en överbetong.
På besöksdagen uppmättes en fuktkvot på 20 % i blindbotten och en mikrobiell påväxt "vitt pulver" noterades. Fukttillskottet var 1,1 g/m3 och i golvbjälklagets mitt (ca 5-7 cm upp) var fuktkvoten 17 %. Efter utförd mikrobiologisk utbredningskontroll kunde man detektera Aspergillus versicolor på såväl golvbjälkens mitt som på golvspånskivans undersida (övergolvet), halterna betecknades dock som normala.
För att kontrollera om det förekom en tydlig luftström från grunden och in till boendemiljön utfördes ett röktest genom att grunden fylldes med spårrök. Vid denna test kunde man notera att bjälklaget var ganska lufttätt på besöksdagen. Under tiden som utredningen pågår förflyttar jag mig mellan huset och bilen några gånger, vid ett av dessa tillfällen upplever jag en tydlig mögellukt i samband med att jag närmar mig huset ifrån utsidan. Vid närmare undersökning (borttagning av en panelbräda) av den tryckimpregnerade och gulmålade fjällpanelen kunde man känna en tydlig och något mer stickande lukt mögellukt.
Lukten var klart tydligare på gaveln mot sydväst där också fuktkvoten i virket var högre än på övriga sidor (20-23 %). Panelens baksida låg i direktkontakt med en förhydringspapp och väggen saknade luftspalt. På grund av tidigare respekt för tryckimpregnerat virke med mögellukt beslutades att förutom den mikrobiella kontrollen av provet utföra en kemisk materialanalys, så kallad SPMEanalys. Vid SPME-analysen kunde man detektera ett flertal mögelluktande aromatiska klorföreningar, vilka ansågs komma ifrån träskyddsmedlet som fasaden var behandlad med. Utbredningskontrollen på fasadpanelen påvisade inga högre halter mikroorganismer och saknade helt förekomst av våra vanligt förekommande problemorganismer. På grund av panelens påvisade problem togs beslut om att i första hand avlägsna fasadpanelen och bakomliggande mineralullsisolering (någon analys av denna utfördes aldrig).
Vid ett senare besök under renoveringen låg panelen i en stor hög på gräsmattan och man kunde ifrån denna hög känna en tydlig geosmin lukt. Enligt husägaren satt även lukten kvar i gräsmattan någon vecka efter det att brädhögen avlägsnats. Lukten försvann även i huset efter det att fasaden bytts ut och före det att någonting åtgärdats i krypgrunden. Efter denna utredning har jag i ett flertal fall stött på liknande problem. Konstigt nog i ett fall befann sig det behandlade virket i en uppreglad konstruktion där fuktkvoterna var så pass låga som 13-15 %, lukten var ändå påtaglig i virket. I och med analysmetoden lärde jag mig att allt som luktar mögel inte behöver vara orsakad av mikroorganismer.
Vidare förstod vi orsaken till att vi haft problem med kvarstående lukt vid sanering av tryckimpregnerat virke. Konventionella metoder för att åtgärda mikrobiella skador fungerar inte alltid på denna typ av problem.
Aromatiska klorföreningar förefaller än mer flyktiga än normala geosminlukter. Idag när vi träffar på virke som är behandlat av något slag så tar vi som regel alltid en SPME-analys på Pegasuslab. Att man även kan detektera dessa klorerade ämnen vid luftprovtagning i en så kallad PAHanalys, gör det hela än mer lätt att spåra.
Byggnaden som är ett före detta bostadshus, byggt på 1940-talet, har sex plan med en bostadsyta på 3.500 m2. Det byggdes om 1993 till servicehus men just före slutbesiktningen inträffade en brand i en elcentral i källarvåningen. Branden släcktes snabbt, men röken hann sprida sig till större delen av huset. Byggnaden sanerades och en hel del material byttes ut, bland annat ventilationskanaler med komponenter. En kort tid efter inflyttningen inträffade en omfattande vattenskada orsakad av att en koppling högst upp i huset hade lossnat från ett vattenrör. Vattnet avlägsnades hjälpligt via avloppsbrunnar i källarvåningen. Efter en tid började några personer både bland personalen och hyresgästerna få diffusa symtom som röda ögon, irriterande slemhinnor, heshet, hosta och förkylningar. Flera olika testmetoder användes för att söka reda på orsakerna till symptomen.
Bild: Sjöbackens servicehus | Foto: Bengt Johannesson
I juli 1995 tog dåvarande områdeschefen för Sjöbacken kontakt med mig - Bengt Johannessons Ingenjörsbyrå - för allmän rådgivning och vi beslutade att ta prover för att kartlägga eventuell mögelförekomst.
Eftersom jag kände till Pegasuslab sedan tidigare, tog jag kontakt för rådgivning. Detta resulterade i att ett antal prover togs för att lokalisera eventuell mögelförekomst och ett flertal prover visade på förhöjda värden. Vi konstaterade också att plastmattorna emitterade onormalt mycket mjukgörare.
Ett omfattande saneringsarbete påbörjades av NCC (som tidigare svarat för ombyggnaden) - golven frilades och torkades ut under flera månader och nya mattor lades in. Förnyade mätningar gav vid handen att arbetet hade givit bra resultat. Vårdverksamheten har pågått hela tiden i delar av huset jämsides med saneringsarbetet, och personalen (55 personer) har via enkäter svarat på hur de har upplevt förändringarna. Redan på ett tidigt stadium tillsatte socialchefen en referensgrupp, som hela tiden följt arbetet och beslutat om fortsatta åtgärder.
Jag vill gärna framhålla den positiva anda som har rått i gruppen, där alla parter strävat efter att göra sitt bästa för att lösa problemen. Jag vill särskilt nämna NCC i Nässjö och byggkonsulten Leif Roos, den senare som har representerat fastighetsägaren under denna prövosamma tid.
Bengt Johannessons Ingenjörsbyrå
571 66 Bodafors
Bakgrunden till uppdraget var att man i en bostadsrättsförening i Närke hade misstänkta mögelproblem i flera huskroppar. Föreningen består av 15 fristående enplanshus byggda 1990 grundlagda med krypgrund. Ventilationen består av mekanisk frånluft och tilluften genom Fresh 80- ventiler vid sidan av fönstren.
Klagomålen visade både på luktproblem och obehag i form av huvudvärk, trötthet och mycket förkylningar. Första åtgärden var en okulär kontroll av ett referenshus. Krypgrunder är kända riskkonstruktioner därför kontrollerades först statusen i grunden. Ingen avvikande lukt kunde, subjektivt, kännas. Svag mikrobiell påväxt kunde konstateras på undersida blindbotten. Inga höga fuktvärden uppmättes i grunden (januari månad) och ingen avvikelse kunde heller upptäckas på vinden. Vid konsultation med beställaren bestämdes att luftprover MVOC och VOC skulle tas i boendemiljön. Luftproverna indikerade på mikrobiella konstruktionsskador.
Detta föranledde att misstankar riktades mot bjälklaget över krypgrunden. Två stycken prover på isolering ur bjälklaget skickades till Pegasuslab för mikrobiologisk basanalys.
Provsvaret visade på höga halter av aktiva mikroorganismer och förekomsten av Aspergillus versicolor och Eurotium.
Dessa provsvar innebar att beställaren ville ha en okulär kontroll på resterande hus av vind, boendemiljö samt krypgrund och att isolering från bjälklaget på tre ställen skickas för analys. På vindarna kunde inget avvikande upptäckas.
I boendemiljön kunde det konstateras att tilluftventilerna var stängda i de flesta husen med anledning av att ventilerna var placerade vid sidan av fönstren och inte ovanför radiatorer. Man stängde helt enkelt ventilerna på grund av att golven blev kalla. När tilluftventilerna är stängda och den mekaniska frånluftsventilationen går som vanligt innebär detta att ett stort undertryck skapas i boendedelen och att luften tas från otätheter mot grund och utemiljön.
I krypgrunderna varierar höjden mellan mark och bjälklag mellan 80-130 cm med lågpunkten på mitten. På mark ligger en åldersbeständig plastfolie och grunden har ett normalt antal ventilöppningar. Blindbotten består av plywoodskivor. Mikrobiell påväxt förekommer på blindbotten i samtliga hus, främst mitt under där marknivån var som högst. Fuktkvoten i plywood och virke i grunden låg på 14-19 %.
Provsvar från Pegasuslab på de inskickade isoleringsproverna visade att flertalet av husen var mikrobiellt skadade i bjälklaget. I fyra av de femton husen kunde inga mikrobiella skador konstateras. Av analyssvaren framkom att proverna innehåller en mängd mikroorganismer. Cladosporium förekom i samtliga prover liksom Eurotium, Aspergillus versicolor och Streptomyces vilka är kända som problemorganismer och ofta förekommer i samband med "sjukahus"-symptom. Med hänsyn till
undersökningsresultat och analyssvar lämnades följande åtgärdsförslag gällande bjälklaget över krypgrunden i de hus som var skadade.
Förutsättningarna för åtgärderna var att innehavarna skulle kunna bo kvar under tiden som åtgärderna utfördes.
- Marken utanför kantbalken bortschaktas på ett ställe till en nivå under kantbalken.
Detta gör det möjligt att transportera material ut och in i samband mer åtgärdandet.
- Blindbotten och isolering i bjälklaget rives ut från krypgrunden.
- Bjälkar och undersida golvspånskiva fungicidbehandlas.
- Ny isolering och blindbotten monteras från krypgrunden.
- Plastfolie på mark hoprullas försiktigt och borttages ur grunden. Detta med anledning av att mycket sporer ligger på plasten. Ny åldersbeständig plastfolie lägges ut på marken.
- Samtliga ventiler till grunden sätts igen.
- Sorptionsavfuktare monteras i grunden för att säkerställa låg fuktighet och undertryck i grunden.
Marken vid kantbalken återställes.
Artikelförfattare:
Lennart Bergqvist
Munters Torkteknik AB
Karlstad
Polisen i Bollnäs fick besvär när de flyttade till nya lokaler. Med tiden blev de allt sjukare. Poliser som hade nattjour drabbades bland annat av näsblod.
Kerstin som arbetat som receptionist vid Bollnäs Polishus berättar.
- Jag var helt frisk när vi flyttade in i det nya huset. Men redan första året kände vi att det luktade mögel, berättar hon.
Huvudvärk, näsblödningar och bihåleinflammation var några av de symptom som drabbade henne och övrig personal i telefonväxeln.
- Med åren blev jag sjukare. Ibland kräktes jag hade svårt att andas, kände yrsel och trötthet. När jag försökte beskriva mina symptom på jobbet var det ingen som ville lyssna på ett fruntimmer som klagade.
Kerstin vände sig till läkare men ingen kunde berätta vad som var fel. Hon fick tabletter och diagnosen klimakteriebesvär.
- Det gick ett par år då jag försökte arbeta men jag var sjukskriven ungefär varannan vecka.
Nu var det inte bara personalen i receptionen som hade besvär, även på krimavdelningen blev man sjuk, poliser som hade nattjour drabbades av bland annat näsblod.
- Man pratade mest om den torra luften. Ventilationssystemet byggdes om och vi fick en luftfuktare, men ingen blev bättre för det. Så en dag på jobbet kunde jag plötsligt inte andas och svimmade. På akuten började man nu misstänka mögelallergi.
Kerstin tog kontakt med en läkare på Söderhamns sjukhus med erfarenhet av sjuka-hus-symptom. Testerna konstaterade förutom mögelallergi även begynnande astma och blödningar i näsa och hals. Hon sjukskrevs och arbete med att förändra ventilationssystemet i polishuset påbörjades.
- Efter en månad försökte jag arbeta igen men det gick inte alls, berättar Kerstin, som då var känsligare än någonsin och började få astmareaktioner även hemma.
När ventilationsförändringen inte hjälpte intensifierades sökningen efter källan till problemen. Man fann då kraftiga mögelskador i cafeterians tak. Saneringen fortsatte med att man rev taket och bytte ut isoleringen efter att ha gjort analyser på isoleringen och funnit mögel. Personalen mår nu mycket bättre. Även Kerstin, som nu jobbar tre tim/dag mår betydligt bättre, även om besvären finns kvar.
Pegasuslab kontaktas
När personalen i Polishuset blev sjuk stod fastighetsägaren, Byggnadsstyrelsen, inför ett stort problem Vad var det i inomhusluften som orsakade besvären? Fastighetsförvaltaren kontaktade Bengt Wessén på Pegasuslab som började jakten på mikroorganismer det vill säga mögelsvamp och bakterier.
- Förhöjda halter mikroorganismer kan påverka inomhusmiljön på två sätt. De kan vara luftburna eller sitta på större dammpartiklar. I andningsorganen avskiljs mikroorganismerna. De stora partiklarna fastnar redan i näsan medan små partiklarna når ända ut till lungblåsorna, där de kan vålla blödningar. Mikroorganismer producerar också ämnen som kan avgå i gasform. Gaserna känns oftast igen som mögellukt och kan vara ett tecken på stora mängder mikroorganismer, säger Bengt.
De första luftprovtagningarna i receptionsområdet visade ingenting utöver det normala. Fastighetsförvaltaren tog kontakt med en mögelhundsfirma där hunden gjorde klara markeringar utmed golvlisterna. Materialprov från golv och väggar analyserade men återigen utan resultat. Då gick misstankarna mot taket. Mellan under- och yttertak i cafeterian fanns det frilagda rör utan tilluftdon, d v s tilluften pressades genom undertakets isolering ut i cafeterian. Detta var inte någon bra konstruktion eftersom man på detta sätt kan få mögelväxt i undertaket som sedan sprids till inomhusluften.
- Bra ventilation är viktigt när det gäller att avlägsna mikroorganismer som i annat fall lätt sprids till rumsluften. Ventilationssystemet i Polishuset hade en osund konstruktion och var dessutom i stort behov av rengöring. I ventilationsluften, undertakets isolering och i isoleringen vid friskluftsintaget hittade vi höga halter mikroorganismer. Ventilationssystemet sanerades, men personalens problem fortsatte berättar Bengt vidare.
- På taket ovanför cafeterian såg vi senare kraftiga missfärgningar på takisoleringen. Analys av isoleringen visade på stora mängder döda mikroorganismer. Även om mikroorganismernas tillväxt har avstannat kan de med andra ord fortsätta avge ämnen som påverkar inomhusmiljön.
Mögelskador förutsätter att mikroorganismerna har haft tillgång till vatten. I Polishusets fall regnade det antagligen in under byggskedet. Bengt påpekar hur viktigt det är att hålla ögonen öppna efter fuktskador och mögelväxt.
- Gör en hygienisk kontroll innan det har gått för långt. Både för att förhindra att människor blir sjuka och för att undvika stora kostnader!
I februari byttes takisoleringen i Polishuset ut. Efter saneringen har Pegasuslab analyserat ytterligare prover som nu visar att luften är bra.
Denni Ytterholm, skyddsingenjör vid kommunhälsan i Gävle, skriver om luktproblem som var dold MVOC i ett ventilationsproblem.
Som skyddsingenjör kom jag i kontakt med ett dagis här i Gävle som hade drabbats av sjuka-hus-symptom. Huset var byggt på 1970-talet med plant tak och golv som bestod av platta på mark. Ventilation var av FT-typ med ingjutna tilluftkanaler i golvet, luften tillfördes rummen bakom radiatorerna.
Under åren hade dagiset haft vissa fuktskador men nu var allting åtgärdat, problemet idag var en diffus lukt som spridit sig i rummen. Eftersom husets takbeläggning nyligen hade bytts var första tanken att lukten kom därifrån. Misstankarna riktades uppåt men efter en okulär besiktning visade det sig att takkonstruktionen var oskadad. Då undersöktes istället golvet men inte heller där fann man några problem.
Tidigare MVOC-mätningar hade konstaterat mikrobiell aktivitet i byggnaden. När golv och tak avskrivits som källa gjordes en MVOC-mätning i ventilationssystemet med hypotesen att ett mikrobiellt kontaminerat system spred föroreningar i huset. Analysen visade på en hög koncentration av MVOC och våra antaganden visade sig vara riktiga.
Diskussionen om spridning av föroreningar i ventilationssytem är inte bara en fråga om synlig försmutsning, "smutsvikt" per areaenhet plåtkanal, utan även i sammanhanget "lätt smuts" med stora besvär som följd. Man kan inte begära att luften inomhus ska vara bättre än utomhusluften, däremot borde til