Fråga: En fråga kring er nya metod proteomics. Ni säger att äkthetsanalys av honung är utmanande – hur säkerställer ni att er databas är tillräckligt representativ, och att metoderna (t.ex. proteomics) har tillräcklig känslighet, särskilt vid utspädning?

Svar: Detektionsgränsen för vår Proteomics-metod ligger vid låga µg/g. Vi håller oss ständigt uppdaterade med det som händer på marknaden. När det upptäcks nya främmande enzymer, så läggs detta till så fort som möjligt. Det kan dock ta tid att få tillgång till nya typer av enzymer.

Läs gärna mer om Proteomics-metoden i vår "white paper" Proteomics - A new method for the detection of honey adulteration.

Avslöjat fusk mot en produkt av ett visst varumärke kan också ge negativ effekt på samma produkt med andra varumärken. Det leder till en prispress och ojämlik konkurrens, samt förlorad försäljning för de som säljer äkta varor. Vid incidenter där food fraud avslöjas förekommer kostnader för återkallelse, förstöring och krishantering/utredning.

Vidare finns skador på varumärke ifall man avslöjas med food fraud pga att man kanske blivit lurad av sin leverantör, eller inte kontrollerat tillräckligt noga. Man behöver även lägga kostnader på att kontrollera sina produkter för att skydda sig emot fusk.

Det finns en ISO-standard (ISO 3632) som anger kriterier för flera kemiska parametrar för saffran. Dessa kan analyseras och är ett bra test för att kontrollera saffran. Man kan även kontrollera om färgämnen har tillsatts, eller analysera med NMR för att se om provet överensstämmer med referensdatabasen för äkta saffran.

 Vi använder både publika databaser när det finns tillgängligt och Eurofins egna databaser.

Jag vet inte om det finns det gällande honung som är tillverkad i Sverige. I så fall skulle det nog främst gälla att importerade produkter märks som svenska. Det är betydligt mer vanligt med fusk i importerad honung.

Det kom nyligen en nyhet gällande honung som testats av Malmö kommun och fyra andra kommuner. Fokus låg där på honung med ursprung utanför EU som såldes i svenska butiker: https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2026-05-19-Malmo-stad-arbetar-mot-honungsfusket.html

Kontakta gärna vårt mikrobiologiska labb i Jönköping angående detta: SEMikro.asm@ftn.eurofins.com

Vanligast är att dyrare nötter ersätts helt eller delvis med billigare typ. Kan särskilt förekomma i nötsmör, marzipan, malda/krossade produkter. Felaktig ursprungsmärkning. Gamla eller härskna nötter kan blandas med färska. Fukthalten kan höjas för att öka vikten.

Kan även förekomma otillåten behandling som tillsats av färgämne för att få färg som är mer tilltalande (grön färg --> pistage), eller dölja dålig kvalitet. Falska dokument och falska certifieringar är en annan kategori.

Fråga: Hur förekommande är det att Eurofins kunder gör analyser som relaterar till äkthet/autencitet? Och av de som använder sig av sådana analyser: vilka typer av livsmedel eller "fusk" är det som undersöks?

Svar: Det är vanligt förekommande. Många typer av livsmedel testas för många olika typer av fusk. Jag nämnde flera exempel i webinaret, men det finns många andra exempel och områden.