PFAS-nivåer i vatten slår mot växtodlingar
En artikelserie om hur PFAS-nivåer påverkar jordbruket finns i Land lantbruk 2022-10-14, se länk i slutet av artikeln. Denna artikel är en kort sammanfattning.
Kraftiga PFAS-föroreningar hindrar lantbrukare söder om Halmstad från att använda vatten till grödor och betesdjur. Några av de högsta PFAS-nivåerna i Sverige har uppmätts i området.
Sedan två odlingssäsonger avråder kommunen lantbrukare från att använda vatten från Trönningeån nära Kistinge industriområde. I Kistingebäcken uppmättes hälsoskadliga PFAS-kemikalier långt över riktvärdena redan 2015.
Vid uppföljande prover 2019 och 2020 visades halter upp till 20 000 nanogram per liter i grundvattnet och 3 300 nanogram per liter i ytvattnet. Riktvärdet för dricksvatten är 90 nanogram per liter. När lantbrukarna informerades 2020 slutade de att pumpa vatten från ån för att inte sprida kemikalierna vidare till betande nötkreatur eller de cirka 100 hektar lämpliga för odling av potatis och specialgrödor.
Ansvarsfrågan för utsläppen utreds
Det är utrett att, utöver kommunen, har 14 verksamheter bidragit till spridningen av PFAS. Det är dock ännu oklart hur och om lantbrukarnas vattensituation kan lösas. Kommunstyrelsen har beslutat att lantbrukarna själva får stå för kostnaden för att leda om vattenrör till en å med friskt vatten och kräva ersättning när ansvarsutredningen är klar om flera år.
Lantbrukarna avråds från att bevattna vilket äventyrar odlingarna av bland annat potatis och vitkål. Utsläppen från Kistinge industriområde forsätter.
Det är enligt Miljöbalken de som orsakat utsläppen som bär ansvaret för att sanera och ersätta skadan.
Jurister på LRF anser däremot att det är fel att låta lantbrukarna hantera problemet på egen bekostnad i väntan på ansvarsutredningens resultat, med hänvisning till Miljöbalkens kapitel 10. Något som har framförts till kommunens mark och exploateringskontor.
Tills vidare avråds lantbrukarna från använda vattnet från Trönningeån till grödor och djur. Analysresultat av vattenprover har under hösten skickats till Naturvårdsverket som kommer att göra en ny riskbedömning, enligt Tomas Sjöstedt.
Lantbrukare ansvarar för sina produkters säkerhet
Lantbrukare ansvarar för sina produkters säkerhet samtidigt som det i dag saknas tillräcklig kunskap om när problematiska halter av PFAS i livsmedlen uppstår. I ett nytt regeringsuppdrag ska svenska myndigheter reda ut dilemmat. Efter studier på både försöksdjur och människor har man sänkt gränsen för TWI (tolerable weekly intake) för vad som kan anses som säkra exponeringsnivåer.
Efter påstötningar på regeringskansliet våren 2021 har Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket och Livsmedelsverket fått i uppdrag att 2022–2024 öka kunskapen om PFAS i livsmedel.
Provtagning för att kartlägga dolda PFAS-föreningar
John Strand, limnolog (expert på inlandsvatten) och miljörådgivare på Hushållningssällskapet i Lilla Böslid menar att växande gröda sannolikt tar upp PFAS eftersom bottenfaunan gör det. Än så länge finns det lite forskning på detta, därför är det försiktighetsprincipen som gäller än så länge.
Det behövs enligt John Strand ökad provtagning för att upptäcka dolda PFAS-föroreningar som antagligen är utbredda i jordbrukslandskapet och för det behövs finansiering. Nästa utmaning är själva saneringen, betonar han.
Artiklarna om PFAS i Land Lantbruk (artikeln kräver inlogg som prenumerant)